BURFÅGLAR »

 

 

Mjölnaramazon

Lessons sparvpapegoja

Vitpannad amazon

 

 

* L80 lagen gällande sällskapsfåglar - Läs helst innan du skaffar fågel!

 

 

 

L80 lagen för handel och hållande av sällskapsfåglar gällande från och med 2014-07-15

 

2 KAP. BESTÄMMELSER OM UTBILDNING OCH KUNDKAP FÖR DEN SOM DRIVER HANDEL MED DJUR AVSEDDA FÖR SÄLLSKAP OCH HOBBY  

1 § Den som yrkesmässigt eller i större omfattning driver handel med djur ska ha den kunskap som krävs för att hålla och sköta djuren i enlighet med gällande djurskyddsbestämmelser. 

 

2 § Den som yrkesmässigt eller i större omfattning driver handel med djur ska känna igen djuren till art eller släkte, veta hur de ska hållas och skötas, samt kunna könsbestämma djuren genom en okulärbesiktning eller en enkel undersökning, om det är möjligt med hänsyn till djurarten. 

 

3 § Den som yrkesmässigt eller i större omfattning driver handel med djur ska, med godkänt resultat, ha genomgått en grundutbildning samt en eller flera särskilda utbildningar med inriktning på de djurslag som omfattas av handeln. Utbildningarna ska vara godkända av Jordbruksverket. 

 

4 § Grundutbildningen ska innehålla undervisning som ger grundläggande kunskaper om

1. gällande författningar om djurskydd, smittskydd för djur och införsel av djur,

2. klimatkontroll i lokaler, 3. hygien, rengöring, desinficering och avfallshantering,

4. näringslära och foderhantering,

5. hantering av djurflöden med hänsyn till smittskyddsaspekter, samt

6. hur djur påverkas av miljöomställningar och stress. 

Allmänna råd till 2 kap. 4 § Varje utbildningsavsnitt, i grundutbildningen eller i en särskild djurslagsinriktad utbildning, bör omfatta minst 16 lektionstimmar, med undantag för den djurslagsinriktade utbildningen om tamiller som bör omfatta minst 4 lektionstimmar. Grundutbildningen bör utöver vad som anges i 4 § även  ge grundläggande kunskaper om gällande författningar om artskydd samt jaktlagstiftningen. 

 

5 § De särskilda djurslagsinriktade utbildningarna ska vara indelade på de sätt och omfatta de djurslag som framgår av nedanstående uppräkning:

1. sällskapsfåglar,

2. tamiller,

3. kanin och gnagare,

4. reptiler, samt

5. fiskar och groddjur.

Utbildningarna ska innehålla undervisning i taxonomi, anatomi och fysiologi, ekologi, etologi och näringslära samt om reproduktion, sjukdomar och införselbestämmelser. Inom respektive område ska kursdeltagarna ges allmänna kunskaper om de uppräknade djurslagen och särskilda kunskaper om de i handeln vanligast förekommande arterna av dessa djurslag. 

Allmänna råd till 2 kap. 5 §  Varje utbildningsavsnitt, i grundutbildningen eller i en särskild djurslagsinriktad utbildning, bör omfatta minst 16 lektionstimmar, med undantag för den djurslagsinriktade utbildningen om tamiller som bör omfatta minst 4 lektionstimmar.  Undervisningen i taxonomi bör bl.a. omfatta släktskapsrelationer och kännetecken för utvalda familjer, släkten och arter.  Undervisningen i anatomi och fysiologi bör bl.a. omfatta djurens normala livs- längder och vuxenstorlekar.  Undervisningen i ekologi bör bl.a. omfatta var och hur djuren lever i naturen samt deras behov av utrymme, inredning, klimat och ljus i fångenskap.  Undervisningen i etologi bör bl.a. omfatta djurens sociala organisation, aktivitetsmönster, födosöksbeteende och fördragsamhet eller ofördragsamhet med artfränder och andra djur.  Undervisningen i näringslära bör bl.a. omfatta vilka fodermedel djuret bör ges och i vilken tillgång.  Undervisningen om reproduktion bör bl.a. omfatta djurens ålder vid könsmognad, eventuella könsskillnader, brunstcykel, parningsperiod, dräktighetstid, kullstorlek och avvänjningsålder samt om reproduktion i fångenskap är möjlig.  Undervisningen om sjukdomar bör bl.a. omfatta djurens vanligaste hälsoproblem och de vanligaste tecknen på hälsostörningar.  Undervisningen om införselregler bör bl.a. omfatta i sammanhanget aktuella bestämmelser i Konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (CITES)4 som berör djuren.  

 

3 KAP. BESTÄMMELSER OM SKYLDIGHET FÖR DEN SOM SÄLJER SÄLLSKAPSDJUR ATT LÄMNA INFORMATION OM DJURETS SKÖTSEL 

1 § Djur som exponeras med avsikt att säljas ska vara taxonomiskt namngivna med art eller släkte på en skylt, så att det klart framgår vilket djur som avses. 

2 § Den som yrkesmässigt säljer ett sällskapsdjur ska vid överlåtelsen lämna ett faktablad, med skriftlig information om djuret och dess skötsel, till mottagaren av djuret. 

3 § Ett faktablad avseende fåglar, däggdjur, reptiler eller groddjur ska innehålla uppgifter om 1. det svenska eller vetenskapliga namnet på djurets art eller släkte,

2. djurets kön i de fall då detta kan avgöras genom en okulärbesiktning eller med hjälp av en enkel undersökning av djuret,

3. djurartens normala vuxenstorlek,

4. djurartens normala livslängd,

5. djurartens aktivitetsmönster och sociala organisation i naturen,

6. på vilket sätt djurets behov av utrymme, inredning, klimat och ljus kan tillgodoses,

7. hur djurets förvaringsutrymme kan göras rymningssäkert,

8. på vilket sätt djurets behov av att vara tillsammans med andra djur kan tillgodoses,

9. hur djuret bör hanteras,

10. hur djurets näringsbehov kan tillgodoses,

11. djurets eventuella dräktighet om det är ett däggdjur,

12. djurets eventuella behov av vintervila om det är en reptil eller ett groddjur,

13. åtgärder som kan underlätta miljöomställningen för djuret,

14. de vanligaste tecknen på stört hälsotillstånd hos djuret, samt

15. eventuella sjukdomar som djurarten är särskilt utsatt för och hur djuret kan skyddas mot dessa. 

 

Allmänna råd till 3 kap. 3 §  Uppgifter om ett djurs aktivitetsmönster bör innehålla information om huruvida djuret är dag-, natt-, skymnings- eller gryningsaktivt och om aktiviteten varierar med årstiderna. Uppgifterna om ett djurs sociala organisation bör innehålla information om huruvida djuret lever solitärt eller i par, familj eller grupp. Djur som lever ensamma utom under brunsten bör bedömas som solitära. Djur som lever hela året i par av hane och hona och vars ungar lämnar dem efter uppväxten bör bedömas som parlevande. Djur som lever hela året i par av hane och hona och under varierande tid tillsammans med årets eller flera års avkommor bör bedömas som familjelevande. Djur som lever i grupper av varierande sammansättning, såsom i en grupp med ett handjur och flera hondjur eller en flock med flera unghanar, bör bedömas som grupplevande.

Om djuret omfattas av bestämmelser i CITES bör detta framgå av faktabladet. Faktabladet bör även innehålla uppgifter om lämplig referenslitteratur. 

4 § Ett faktablad avseende fiskar ska innehålla uppgifter om 1. det svenska eller vetenskapliga namnet på fiskarnas art eller släkte, 2. fiskarnas eventuella stimbeteende eller aggressivitet mot andra fiskar, 3. fiskarnas behov av storlek på och inredning av akvariet, 4. fiskarnas behov av vattenkvalitet och hur denna kan upprätthållas, 5. fiskarnas behov av vattentemperatur, 6. fiskarnas behov av ljus, 7. hur fiskarnas näringsbehov kan tillgodoses, 8. vilka åtgärder som kan underlätta för fiskarna vid omställning till nytt vatten, samt 9. hur övervintring av fiskar, som hålls i utomhusdammar, ska ske och vilka åtgärder som ska vidtas för att underlätta för fiskarna vid omställningen för övervintring och vid utsättningen igen på våren. 

Allmänna råd till 3 kap.  4 §  Om djuret omfattas av bestämmelser i CITES bör detta framgå av faktabladet. Faktabladet bör även innehålla uppgifter om lämplig referenslitteratur.  

 

4 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV OLIKA DJURARTER 

Allmänt 

1 § Djur som har behov av att vara tillsammans med andra djur ska hållas och skötas på ett sätt som tillgodoser dessa behov. 

Allmänna råd till 4 kap. 1 § Djur av arter som i vilt tillstånd lever i par, familj eller grupp bör hållas tillsammans med artfränder om inte deras behov av att vara tillsammans med andra djur tillfredsställs genom kontakt med människor eller djuret är så onormalt aggressivt mot artfränder att det finns en uppenbar risk för att det skadar dem. 

2 § De djur som konstant visar eller vid upprepade tillfällen har visat aggressivitet, jakt- beteenden eller andra hotbeteenden mot andra djur får inte hållas tillsammans med dessa på ett sätt som kan medföra att de skadar eller stressar dem eller själva skadas eller blir stressade. 

Allmänna råd till 4 kap. 2 § Djur av arter som i vilt tillstånd lever solitärt bör hållas ensamma. Djur som är starkt revirhävdande, såsom ödlehanar, bör inte hållas tillsammans om inte utrymmet är så stort att det medger ett tillräckligt antal revir. Köttätande djur och djur som är eller skulle kunna utgöra deras bytesdjur bör hållas åtskilda på ett sådant sätt att de inte skadar eller stressar varandra. 

Avel 

3 § De djur som nedärver missbildningar, eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga funktioner, får inte användas i avel.

 

Konstruktion av förvaringsutrymmen 

4 § Ett förvaringsutrymme ska vara utformat så att tillsyn kan ske utan svårighet. 

5 § Ett förvaringsutrymme ska vara rymningssäkert. Mellanrum i galler, nät och andra anordningar ska vara konstruerade och anpassade till djuren så att de inte kan tränga sig ut eller fastna. Material och infästningar i galler, nät och andra anordningar ska vara anpassade till förvaringsutrymmets storlek och till djurens storlek, styrka och eventuella gnagbenägenhet. 

Allmänna råd till 4 kap. 5 §  Ett förvaringsutrymme utomhus som är placerat direkt på marken, och som inne- håller grävande djur, bör ha ett nedgrävt nät under utrymmet eller på annat sätt vara konstruerat så att djuren hindras från att gräva sig ut.  Ytterdörrar till utomhusvoljärer för fåglar bör vara försedda med dörrsluss. 

6 § Om förvaringsutrymmen är placerade intill varandra ska de vara konstruerade och uppställda så att djuren inte kan nå och skada varandra. 

7 § Golv, väggar, tak och inredningar i förvaringsutrymmen ska vara av lämpligt material och utformade så att de lätt kan rengöras och desinficeras. Golv ska vara anpassade till djurslaget och utformade så att bortförsel av spillning kan ske utan svårighet. 

8 § Elektriska installationer i förvaringsutrymmen ska vara försedda med skydd eller placerade så att de är oåtkomliga för djuren. Även fönster ska vara försedda med skydd om det är nödvändigt för att djuren inte ska skada sig. Föremål och ämnen som kan skada djuren får inte vara placerade eller förvaras så att de är åtkomliga för djuren. 

9 § Om flera djur hålls i hyllsystem ska dessa vara utformade så att spillning och dylikt avfall inte kan förorena lägre belägna utrymmen. 

Utrymmen 

10 § Ett förvaringsutrymme ska vara tillräckligt stort för att möjliggöra de rörelser och den motion som varje djur behöver. 

Bottenmaterial 

11 § Ett förvaringsutrymme ska vara försett med bottenmaterial och bomaterial om det behövs för att tillgodose djurens behov. Bottenmaterial och bomaterial ska då finnas i en för djurarten och djurens ålder tillräcklig mängd och vara av god kvalitet samt i övrigt beskaffat så att djuren inte kan skadas av gifter, mögel eller damm. 

Inredning 

12 § Ett förvaringsutrymme ska innehålla inredningsmaterial, som ger de klättermöjligheter, grävmöjligheter, viloplatser, och gömställen samt bad-, sim- och dykmöjligheter, som varje djurart behöver för att kunna utöva sitt naturliga beteende. 

13 § Utfodrings- och vattningssystem ska vara utformade, dimensionerade och placerade så att de medger ett för varje djur lugnt och naturligt intag av foder och vatten. 

Klimat 

14 § Djur ska hållas i ett klimat som är anpassat efter varje djurs behov och till djurhåll- ningsformen. 

Allmänna råd till 4 kap. 14 § Förändringar av omgivningstemperaturen bör ske successivt. Ett djur bör inte flyttas mellan inomhushållning och utomhushållning när det medför stora temperaturförändringar för djuret. 

15 § Djur får endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som överstiger följande värden:

Ammoniak 10 ppm

Koldioxid 3 000 ppm 

16 § Luftens innehåll av organiskt damm ska hållas lågt. 

17 § Till- och frånluftsflöden i lokaler och förvaringsutrymmen för djur ska vara utformade så att de inte orsakar ett för djuren skadligt drag. 

18 § Om ett djur hålls utomhus ska det ha ett efter sitt behov anpassat skydd mot stark värme, nederbörd, fukt, blåst, kyla och andra djur. Marken ska vara tillräckligt dränerad så att den inte blir sörjig under normala väderleksförhållanden. 

Belysning 

19 § I ett förvaringsutrymme ska det finnas god tillgång till direkt dagsljus eller artificiell belysning, så att djuret eller djuren kan utföra normala aktiviteter och beteenden och så att tillsyn och vård kan ske utan svårigheter. Ljusintensiteten ska regleras så att den inte orsakar obehag eller skada. Ljuset ska anpassas så att dygnet delas upp i dag och natt på ett sätt som motsvarar djurets eller djurens naturliga dygnsrytm. 

Allmänna råd till 4 kap. 19 § Albinodjur som saknar ögonpigment bör ha möjlighet att dra sig undan till skuggade platser och bör inte utsättas för en kontinuerlig ljusintensitet som överstiger 50 lux. Fåglar i stora besättningar bör ha ett svagt ljus under natten så att nattpanik undviks. 

Buller 

20 § Djur får inte utsättas för buller av sådan nivå och frekvens att det påverkar djurens hälsa menligt. De får endast tillfälligtvis utsättas för buller överstigande 65 dBA. 

Tillsyn och skötsel  

21 § Tillsynen ska ske på ett för djuren betryggande sätt och normalt minst en gång dagligen. 

22 § Rengöring av ett förvaringsutrymme och byte av bottenmaterial, strömedel och bomaterial ska ske med sådana intervall att en god hygien upprätthålls. 

Allmänna råd till 4 kap. 22 § Ett förvaringsutrymme för djur bör rengöras och utgödslas minst en gång per vecka om inte systemet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner som ger minst lika god hygien. Vatten till vattenlevande djur bör renas kontinuerligt med pump och filteranläggning samt bytas vid behov. 

23 § Om flera djur hålls tillsammans ska djur som dött avlägsnas samma dag. 

24 § Automatiska utfodrings- och vattningssystem ska kontrolleras med sådana intervall att funktionen och renheten kan upprätthållas. 

Foder 

25 § Djur ska ha fri tillgång till rent dricksvatten om inte annat anges i 7 och 8 kap. 

26 § Djur ska ha daglig tillgång till foder om inte annat anges i 9 – 13 kap. Foder ska vara av lämplig struktur, av god hygienisk kvalitet och tillgodose varje djurs näringsbehov.

 

5  KAP.  SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR                ZOOBUTIKER, DJURGROSSISTANLÄGGNINGAR OCH LIKNANDE ANLÄGGNINGAR 

Kolla mer i L80 lagen på www.sjv.se

 

6 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV SÄLLSKAPSFÅGLAR 

Allmänt om hållande av sällskapsfåglar 

1 § Sällskapsfåglar av arter som i naturen inte lever solitärt ska hållas i par eller i grupp i ett gemensamt förvaringsutrymme. Individtätheten ska anpassas så att fåglarna inte stressar eller skadar varandra.        Om en fågel är onormalt aggressiv mot andra fåglar så att det finns en uppenbar risk att den skadar dem, får den utan hinder av första stycket hållas ensam i ett separat utrymme. Den ska dock kunna kommunicera visuellt och verbalt med en eller flera individer som tillhör samma art eller släkte.        Första stycket gäller inte om burfåglarnas behov av att vara tillsammans med andra fåglar istället tillfredsställs genom kontakt med människor.       

Allmänna råd till 6 kap. 1 §     

Om det är nödvändigt för att undvika onödig stress, när fåglar hålls i separata utrymmen, kan man avgränsa burarna så att fåglarna har möjlighet att välja om de vill exponera sig för varandra eller inte.   

Om fågelns behov av social kontakt ska täckas av en mänsklig kontakt bör det sociala umgänget med människan vara av en omfattning som säkerställer att inga onormala beteenden orsakad av bristande social kontakt uppkommer.  

 

2 § Begränsning av flygförmågan hos fåglar får endast ske om

- 1. fågeln är över ett år gammal,

- 2. fågeln inte kan tränas att använda flygsele,

- 3. begränsningen utförs genom vingtrimning, och

- 4. vingtrimningen bara sker en gång om året.     

Vingtrimning ska ske på så sätt att fågeln efter begränsningen har god stabilitet och tillräcklig lyftkraft för att eliminera risken att den skadar sig när den försöker flyga.       

Om det finns veterinärmedicinska skäl får en fågels flygförmåga, utan hinder av första stycket punkt 4, begränsas mer än en gång om året.  

 

3 § En sällskapsfågel får inte tjudras via en fotring. Ett koppel, som hanteras av en människa, får dock tillfälligtvis fästas vid fågeln via en flygsele eller motsvarande. 

 

4 § En fågelunge som är beroende av att matas ska hållas tillsammans med minst en matande vuxen fågel. Handmatning får endast ske om de vuxna fåglarna inte matar ungarna eller om de vuxna fåglarnas beteende är skadligt för ungarna.  

Allmänna råd till 6 kap. 4 §  

Fågelungar av nedanstående släkten och arter bör efter kläckningen hållas tillsammans med minst en matande vuxen fågel enligt följande:

Undulat

Minst 6 veckor

Nymfkakadua

Minst 7 veckor

Dvärgpapegojor (Agapornis spp.)

Minst 6 veckor

Kanariefågel

Minst 30 dagar

Sebrafink

Minst 30 dagar

Måsfink

Minst 30 dagar

Risfågel

Minst 30 dagar

 

Unghanar som börjat färga ut bör dock inte hållas tillsammans med faderfågeln. 

 

5 § Häckande sällskapsfåglar får inte tillåtas att producera så många kullar i sträck att det påverkar deras hälsa menligt. 

Allmänna råd till 6 kap. 5 § 

Häckande sällskapsfåglar bör inte ges möjlighet att få fler än två kullar i sträck under en häckningsperiod. Om en kull innehållit endast ett fåtal ungar kan dock fåglarna ges möjlighet att få tre kullar under perioden. 

 

Konstruktion av förvaringsutrymmen 

6 § Marklevande sällskapsfåglar får inte hållas på nätgolv. 

 

Utrymmen 

7 § Sällskapsfåglar ska minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 1:1. På exteriörutställning, under den tid då domaren bedömer fåglarna, får sällskapsfåglar tillfälligtvis, under en tid av maximalt 1 dygn, hållas i mindre bedömningsburar. 

Bilaga 1:1 

 

SÄLLSKAPSFÅGLAR 1 Utrymme 

Fågelns längd (cm)

Minsta tillåtna yta (m²)

Minsta yta per fågel vid grupphållning (m²)

Minsta mått på längsta sidan (m)

Minsta höjd (m)

Fågelns längd (cm)

Minsta tillåtna yta (m²)

 

Minsta yta per fågel vid grupphållning (m²)

Minsta mått på längsta sidan (m)

 

Minsta höjd (m)

 

Upp till 15 1) 

0,31

0,03

0,7

0,6

16-20 2)

0,31

0,04

0,7

0,6

21-25 3)

0,45

0,06

0,9

0,6

26-35 4)

0,84

0,1

1,2

0,8

36-45

1,44

0,6

1,6

1,0

46-55

2,20

1,0

2,0

1,2

56-65

3,12

1,5

2,4

1,5

66-75

4,2

2,0

2,8

1,8

Mer än 75

6,5

3,0

3,6

1,8

 

1) Följande är exempel på fåglar vars längd normalt ligger inom intervallet: sebrafink, risfågel, måsfink, kanariefågel och kinesisk dvärgvaktel.

2) Följande är exempel på fåglar vars längd normalt ligger inom intervallet: undulat och dvärgpapegojor (Agapornis spp.).

3) Följande är exempel på fågel vars längd normalt ligger inom intervallet: diamantduva.

4) Följande är exempel på fåglar vars längd normalt ligger inom intervallet: nymfkakadua och skrattduva. 

Måttet på fågeln tas från näbbspetsen till stjärtspetsen. Om stjärtfjädern saknas uppskattas måttet som om fjädern fanns. För änkor och vidafinkar i praktdräkt bortses från de förlängda stjärtfjädrarna, dock ska utrymmet vara så stort att fåglarna kan röra sig utan att stjärtfjädrarna, mer än tillfälligtvis, kommer i kontakt med burens golv eller väggar. 

Vid beräkning av minsta yta per fågel vid häckning, räknas endast föräldrafåglarna fram till dess att ungarna är självständiga. 

2 Utrymmets bredd 

Utrymmets bredd ska vara minst 2 gånger fågelns längd, dock minst 45 cm.

 

Bottenmaterial 

8 § Bottnen i burar till marklevande sällskapsfåglar ska vara täckt med strömedel.   

 

Inredning 

9 § Sällskapsfåglar ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö som stimulerar dem att utföra sina naturliga beteenden och förhindrar att de utvecklar beteendestörningar. 

Allmänna råd till 6 kap. 9 §

Miljön bör innehålla för arten anpassade material, t.ex. naturmaterial, och anordningar att klättra, gunga och hoppa på, material eller föremål att gnaga på och plocka sönder samt bottensubstrat, inredning och foderanordningar som stimulerar födosöksbeteende. En för sysselsättning berikad miljö upprätthålls genom att berikningsföremål och metoder byts ut med så täta intervall att fågeln inte tappar intresset och slutar använda föremålen. Sällskapsfåglar bör dagligen ha tillgång till utrymmen där de kan utföra naturliga rörelsemönster såsom att flyga fritt. 

 

10 § Sällskapsfåglar av arter som inte är enbart marklevande ska ha minst två rena sittpinnar. Om flera fåglar hålls tillsammans ska det finnas sittpinnar i sådan omfattning att alla fåglar kan sitta på pinne samtidigt utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår. 

Allmänna råd till 6 kap. 10 § 

Om flera sällskapsfåglar hålls tillsammans bör den totala längden av alla sittpinnar tillsammans vara större än det dubbla måttet på fåglarnas sammanlagda bröstbredd. 

 

11 § Sittpinnarna ska vara av en grovlek som är anpassad till fågelns fotstorlek och vara tillverkade av ett material som, utan att vara slipande, ger fågeln ett tillräckligt fotfäste. 

Allmänna råd till 6 kap. 11 §

Minst en sittpinne bör vara så grov att fågeln inte kan få tårna att mötas runt den. Sittpinnarna bör ha olika diameter eller form så att fågeln kan träna sina fötter med olika grepp. Sittpinnar bör vara tillverkade av trä eller annat material med liknande egenskaper. 

 

12 § Sittpinnarna ska vara placerade så att burens volym kan utnyttjas till längsta möjliga flygsträcka och så att fåglarnas spillning inte förorenar mat, vatten eller andra fåglar samt så att fåglarnas stjärtfjädrar inte annat än tillfälligtvis kommer i kontakt med foder, vatten eller burgolv. 

Allmänna råd till 6 kap. 12 § 

I en rektangulär bur bör minst två sittpinnar vara placerade på tvären i var sin ände av buren. Inredning bör inte placeras mellan sittpinnarna på ett sådant sätt att fåglarnas flygmöjligheter inskränks. 

 

13 § Marklevande sällskapsfåglar ska ha en inredning på burbottnen där de kan söka skydd. 

 

14 § Sandbadande sällskapsfåglar ska ha ren och finkornig sand för sandbad. 

 

15 § Badande sällskapsfåglar ska ha rent badvatten. Fågelbadets utformning och djup ska vara anpassat till fåglarnas storlek och art. Ett fågelbad får inte vara djupare än att fåglarna bottnar.  

 

Klimat 

16 § Sällskapsfåglar får hållas vid lägre temperaturer än vad arten under normala väderleks- förhållanden utsätts för i vilt tillstånd, under förutsättning att detta inte påverkar deras hälsa menligt och att de ges möjlighet att vänja sig successivt till den lägre temperaturen. Sällskapsfåglar ska alltid ha tillgång till ett utrymme där temperaturen överstiger 0°C. 

 

Belysning 

17 § Häckande sällskapsfåglar och sällskapsfåglar som hålls i en för dem ny miljö ska ha ett svagt ljus under natten. 

 

Foder 

18 § Om flera sällskapsfåglar hålls tillsammans ska alla, utan att hindras av varandra, kunna nå fodret. Sällskapsfåglar med hög ämnesomsättning eller särskilda behov ska ha fri tillgång till foder. Prydnadsfjäderfä som hålls utomhus eller i byggnad där temperaturen understiger 0 oC ska ges ljummet dricksvatten minst två gånger dagligen.  

Allmänna råd till 6 kap. 18 § 

Om flera sällskapsfåglar hålls tillsammans bör fodret vara tillgängligt så att minst en tredjedel av fåglarna har möjlighet att äta samtidigt. Tomma fröskal som samlas i foderbehållare bör avlägsnas så ofta att fodret alltid är åtkomligt för fåglarna.

Små sällskapsfåglar, av mindre längd än 15 cm, samt sällskapsfåglar som huvudsakligen äter nektar, frukter eller insekter bör ha fri tillgång till foder. Häckande sällskapsfåglar bör ha fri tillgång till foderkalk. Små sällskapsfåglar och fröätande sällskapsfåglar som inte skalar fröna bör ha fri tillgång till matsmältningsgrus. Små fågelarter, såsom kanariefåglar och liknande, bör ges matsmältningsgrus med en kornstorlek på 0,8 - 1,2 mm. Större fågelarter kan även ges matsmältningsgrus med en kornstorlek på 1,2 - 2,0 mm.

 

Uttaget från L80 lagen och ihopskrivet om enbart sällskapsfåglar från SJV av:

Emelie Hultberg  2014-11-01

 

SJVFS 2014:17

Saknr L 80

Utkom från trycket den 3 juni 2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 www.fageltokig.se  © 2012 • Design www.rytterling.se