2 KAP. BESTÄMMELSER OM UTBILDNING OCH KUNDKAP FÖR DEN SOM DRIVER HANDEL MED DJUR AVSEDDA FÖR SÄLLSKAP OCH HOBBY
1 § Den som yrkesmässigt eller i större omfattning driver handel med djur ska ha den kunskap som krävs för att hålla och sköta djuren i enlighet med gällande djurskyddsbestämmelser.
2 § Den som yrkesmässigt eller i större omfattning driver handel med djur ska känna igen djuren till art eller släkte, veta hur de ska hållas och skötas, samt kunna könsbestämma djuren genom en okulärbesiktning eller en enkel undersökning, om det är möjligt med hänsyn till djurarten.
3 § Den som yrkesmässigt eller i större omfattning driver handel med djur ska, med godkänt resultat, ha genomgått en grundutbildning samt en eller flera särskilda utbildningar med inriktning på de djurslag som omfattas av handeln. Utbildningarna ska vara godkända av Jordbruksverket.
4 § Grundutbildningen ska innehålla undervisning som ger grundläggande kunskaper om
1. gällande författningar om djurskydd, smittskydd för djur och införsel av djur,
2. klimatkontroll i lokaler, 3. hygien, rengöring, desinficering och avfallshantering,
4. näringslära och foderhantering,
5. hantering av djurflöden med hänsyn till smittskyddsaspekter, samt
6. hur djur påverkas av miljöomställningar och stress.
Allmänna råd till 2 kap. 4 § Varje utbildningsavsnitt, i grundutbildningen eller i en särskild djurslagsinriktad utbildning, bör omfatta minst 16 lektionstimmar, med undantag för den djurslagsinriktade utbildningen om tamiller som bör omfatta minst 4 lektionstimmar. Grundutbildningen bör utöver vad som anges i 4 § även ge grundläggande kunskaper om gällande författningar om artskydd samt jaktlagstiftningen.
5 § De särskilda djurslagsinriktade utbildningarna ska vara indelade på de sätt och omfatta de djurslag som framgår av nedanstående uppräkning:
1. sällskapsfåglar,
2. tamiller,
3. kanin och gnagare,
4. reptiler, samt
5. fiskar och groddjur.
Utbildningarna ska innehålla undervisning i taxonomi, anatomi och fysiologi, ekologi, etologi och näringslära samt om reproduktion, sjukdomar och införselbestämmelser. Inom respektive område ska kursdeltagarna ges allmänna kunskaper om de uppräknade djurslagen och särskilda kunskaper om de i handeln vanligast förekommande arterna av dessa djurslag.
Allmänna råd till 2 kap. 5 § Varje utbildningsavsnitt, i grundutbildningen eller i en särskild djurslagsinriktad utbildning, bör omfatta minst 16 lektionstimmar, med undantag för den djurslagsinriktade utbildningen om tamiller som bör omfatta minst 4 lektionstimmar. Undervisningen i taxonomi bör bl.a. omfatta släktskapsrelationer och kännetecken för utvalda familjer, släkten och arter. Undervisningen i anatomi och fysiologi bör bl.a. omfatta djurens normala livs- längder och vuxenstorlekar. Undervisningen i ekologi bör bl.a. omfatta var och hur djuren lever i naturen samt deras behov av utrymme, inredning, klimat och ljus i fångenskap. Undervisningen i etologi bör bl.a. omfatta djurens sociala organisation, aktivitetsmönster, födosöksbeteende och fördragsamhet eller ofördragsamhet med artfränder och andra djur. Undervisningen i näringslära bör bl.a. omfatta vilka fodermedel djuret bör ges och i vilken tillgång. Undervisningen om reproduktion bör bl.a. omfatta djurens ålder vid könsmognad, eventuella könsskillnader, brunstcykel, parningsperiod, dräktighetstid, kullstorlek och avvänjningsålder samt om reproduktion i fångenskap är möjlig. Undervisningen om sjukdomar bör bl.a. omfatta djurens vanligaste hälsoproblem och de vanligaste tecknen på hälsostörningar. Undervisningen om införselregler bör bl.a. omfatta i sammanhanget aktuella bestämmelser i Konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (CITES)4 som berör djuren.
3 KAP. BESTÄMMELSER OM SKYLDIGHET FÖR DEN SOM SÄLJER SÄLLSKAPSDJUR ATT LÄMNA INFORMATION OM DJURETS SKÖTSEL
1 § Djur som exponeras med avsikt att säljas ska vara taxonomiskt namngivna med art eller släkte på en skylt, så att det klart framgår vilket djur som avses.
2 § Den som yrkesmässigt säljer ett sällskapsdjur ska vid överlåtelsen lämna ett faktablad, med skriftlig information om djuret och dess skötsel, till mottagaren av djuret.
3 § Ett faktablad avseende fåglar, däggdjur, reptiler eller groddjur ska innehålla uppgifter om 1. det svenska eller vetenskapliga namnet på djurets art eller släkte,
2. djurets kön i de fall då detta kan avgöras genom en okulärbesiktning eller med hjälp av en enkel undersökning av djuret,
3. djurartens normala vuxenstorlek,
4. djurartens normala livslängd,
5. djurartens aktivitetsmönster och sociala organisation i naturen,
6. på vilket sätt djurets behov av utrymme, inredning, klimat och ljus kan tillgodoses,
7. hur djurets förvaringsutrymme kan göras rymningssäkert,
8. på vilket sätt djurets behov av att vara tillsammans med andra djur kan tillgodoses,
9. hur djuret bör hanteras,
10. hur djurets näringsbehov kan tillgodoses,
11. djurets eventuella dräktighet om det är ett däggdjur,
12. djurets eventuella behov av vintervila om det är en reptil eller ett groddjur,
13. åtgärder som kan underlätta miljöomställningen för djuret,
14. de vanligaste tecknen på stört hälsotillstånd hos djuret, samt
15. eventuella sjukdomar som djurarten är särskilt utsatt för och hur djuret kan skyddas mot dessa.
Allmänna råd till 3 kap. 3 § Uppgifter om ett djurs aktivitetsmönster bör innehålla information om huruvida djuret är dag-, natt-, skymnings- eller gryningsaktivt och om aktiviteten varierar med årstiderna. Uppgifterna om ett djurs sociala organisation bör innehålla information om huruvida djuret lever solitärt eller i par, familj eller grupp. Djur som lever ensamma utom under brunsten bör bedömas som solitära. Djur som lever hela året i par av hane och hona och vars ungar lämnar dem efter uppväxten bör bedömas som parlevande. Djur som lever hela året i par av hane och hona och under varierande tid tillsammans med årets eller flera års avkommor bör bedömas som familjelevande. Djur som lever i grupper av varierande sammansättning, såsom i en grupp med ett handjur och flera hondjur eller en flock med flera unghanar, bör bedömas som grupplevande.
Om djuret omfattas av bestämmelser i CITES bör detta framgå av faktabladet. Faktabladet bör även innehålla uppgifter om lämplig referenslitteratur.
4 § Ett faktablad avseende fiskar ska innehålla uppgifter om 1. det svenska eller vetenskapliga namnet på fiskarnas art eller släkte, 2. fiskarnas eventuella stimbeteende eller aggressivitet mot andra fiskar, 3. fiskarnas behov av storlek på och inredning av akvariet, 4. fiskarnas behov av vattenkvalitet och hur denna kan upprätthållas, 5. fiskarnas behov av vattentemperatur, 6. fiskarnas behov av ljus, 7. hur fiskarnas näringsbehov kan tillgodoses, 8. vilka åtgärder som kan underlätta för fiskarna vid omställning till nytt vatten, samt 9. hur övervintring av fiskar, som hålls i utomhusdammar, ska ske och vilka åtgärder som ska vidtas för att underlätta för fiskarna vid omställningen för övervintring och vid utsättningen igen på våren.
Allmänna råd till 3 kap. 4 § Om djuret omfattas av bestämmelser i CITES bör detta framgå av faktabladet. Faktabladet bör även innehålla uppgifter om lämplig referenslitteratur.
4 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV OLIKA DJURARTER
Allmänt
1 § Djur som har behov av att vara tillsammans med andra djur ska hållas och skötas på ett sätt som tillgodoser dessa behov.
Allmänna råd till 4 kap. 1 § Djur av arter som i vilt tillstånd lever i par, familj eller grupp bör hållas tillsammans med artfränder om inte deras behov av att vara tillsammans med andra djur tillfredsställs genom kontakt med människor eller djuret är så onormalt aggressivt mot artfränder att det finns en uppenbar risk för att det skadar dem.
2 § De djur som konstant visar eller vid upprepade tillfällen har visat aggressivitet, jakt- beteenden eller andra hotbeteenden mot andra djur får inte hållas tillsammans med dessa på ett sätt som kan medföra att de skadar eller stressar dem eller själva skadas eller blir stressade.
Allmänna råd till 4 kap. 2 § Djur av arter som i vilt tillstånd lever solitärt bör hållas ensamma. Djur som är starkt revirhävdande, såsom ödlehanar, bör inte hållas tillsammans om inte utrymmet är så stort att det medger ett tillräckligt antal revir. Köttätande djur och djur som är eller skulle kunna utgöra deras bytesdjur bör hållas åtskilda på ett sådant sätt att de inte skadar eller stressar varandra.
Avel
3 § De djur som nedärver missbildningar, eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga funktioner, får inte användas i avel.
Konstruktion av förvaringsutrymmen
4 § Ett förvaringsutrymme ska vara utformat så att tillsyn kan ske utan svårighet.
5 § Ett förvaringsutrymme ska vara rymningssäkert. Mellanrum i galler, nät och andra anordningar ska vara konstruerade och anpassade till djuren så att de inte kan tränga sig ut eller fastna. Material och infästningar i galler, nät och andra anordningar ska vara anpassade till förvaringsutrymmets storlek och till djurens storlek, styrka och eventuella gnagbenägenhet.
Allmänna råd till 4 kap. 5 § Ett förvaringsutrymme utomhus som är placerat direkt på marken, och som inne- håller grävande djur, bör ha ett nedgrävt nät under utrymmet eller på annat sätt vara konstruerat så att djuren hindras från att gräva sig ut. Ytterdörrar till utomhusvoljärer för fåglar bör vara försedda med dörrsluss.
6 § Om förvaringsutrymmen är placerade intill varandra ska de vara konstruerade och uppställda så att djuren inte kan nå och skada varandra.
7 § Golv, väggar, tak och inredningar i förvaringsutrymmen ska vara av lämpligt material och utformade så att de lätt kan rengöras och desinficeras. Golv ska vara anpassade till djurslaget och utformade så att bortförsel av spillning kan ske utan svårighet.
8 § Elektriska installationer i förvaringsutrymmen ska vara försedda med skydd eller placerade så att de är oåtkomliga för djuren. Även fönster ska vara försedda med skydd om det är nödvändigt för att djuren inte ska skada sig. Föremål och ämnen som kan skada djuren får inte vara placerade eller förvaras så att de är åtkomliga för djuren.
9 § Om flera djur hålls i hyllsystem ska dessa vara utformade så att spillning och dylikt avfall inte kan förorena lägre belägna utrymmen.
Utrymmen
10 § Ett förvaringsutrymme ska vara tillräckligt stort för att möjliggöra de rörelser och den motion som varje djur behöver.
Bottenmaterial
11 § Ett förvaringsutrymme ska vara försett med bottenmaterial och bomaterial om det behövs för att tillgodose djurens behov. Bottenmaterial och bomaterial ska då finnas i en för djurarten och djurens ålder tillräcklig mängd och vara av god kvalitet samt i övrigt beskaffat så att djuren inte kan skadas av gifter, mögel eller damm.
Inredning
12 § Ett förvaringsutrymme ska innehålla inredningsmaterial, som ger de klättermöjligheter, grävmöjligheter, viloplatser, och gömställen samt bad-, sim- och dykmöjligheter, som varje djurart behöver för att kunna utöva sitt naturliga beteende.
13 § Utfodrings- och vattningssystem ska vara utformade, dimensionerade och placerade så att de medger ett för varje djur lugnt och naturligt intag av foder och vatten.
Klimat
14 § Djur ska hållas i ett klimat som är anpassat efter varje djurs behov och till djurhåll- ningsformen.
Allmänna råd till 4 kap. 14 § Förändringar av omgivningstemperaturen bör ske successivt. Ett djur bör inte flyttas mellan inomhushållning och utomhushållning när det medför stora temperaturförändringar för djuret.
15 § Djur får endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som överstiger följande värden:
Ammoniak 10 ppm
Koldioxid 3 000 ppm
16 § Luftens innehåll av organiskt damm ska hållas lågt.
17 § Till- och frånluftsflöden i lokaler och förvaringsutrymmen för djur ska vara utformade så att de inte orsakar ett för djuren skadligt drag.
18 § Om ett djur hålls utomhus ska det ha ett efter sitt behov anpassat skydd mot stark värme, nederbörd, fukt, blåst, kyla och andra djur. Marken ska vara tillräckligt dränerad så att den inte blir sörjig under normala väderleksförhållanden.
Belysning
19 § I ett förvaringsutrymme ska det finnas god tillgång till direkt dagsljus eller artificiell belysning, så att djuret eller djuren kan utföra normala aktiviteter och beteenden och så att tillsyn och vård kan ske utan svårigheter. Ljusintensiteten ska regleras så att den inte orsakar obehag eller skada. Ljuset ska anpassas så att dygnet delas upp i dag och natt på ett sätt som motsvarar djurets eller djurens naturliga dygnsrytm.
Allmänna råd till 4 kap. 19 § Albinodjur som saknar ögonpigment bör ha möjlighet att dra sig undan till skuggade platser och bör inte utsättas för en kontinuerlig ljusintensitet som överstiger 50 lux. Fåglar i stora besättningar bör ha ett svagt ljus under natten så att nattpanik undviks.
Buller
20 § Djur får inte utsättas för buller av sådan nivå och frekvens att det påverkar djurens hälsa menligt. De får endast tillfälligtvis utsättas för buller överstigande 65 dBA.
Tillsyn och skötsel
21 § Tillsynen ska ske på ett för djuren betryggande sätt och normalt minst en gång dagligen.
22 § Rengöring av ett förvaringsutrymme och byte av bottenmaterial, strömedel och bomaterial ska ske med sådana intervall att en god hygien upprätthålls.
Allmänna råd till 4 kap. 22 § Ett förvaringsutrymme för djur bör rengöras och utgödslas minst en gång per vecka om inte systemet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner som ger minst lika god hygien. Vatten till vattenlevande djur bör renas kontinuerligt med pump och filteranläggning samt bytas vid behov.
23 § Om flera djur hålls tillsammans ska djur som dött avlägsnas samma dag.
24 § Automatiska utfodrings- och vattningssystem ska kontrolleras med sådana intervall att funktionen och renheten kan upprätthållas.
Foder
25 § Djur ska ha fri tillgång till rent dricksvatten om inte annat anges i 7 och 8 kap.
26 § Djur ska ha daglig tillgång till foder om inte annat anges i 9 – 13 kap. Foder ska vara av lämplig struktur, av god hygienisk kvalitet och tillgodose varje djurs näringsbehov.
5 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR ZOOBUTIKER, DJURGROSSISTANLÄGGNINGAR OCH LIKNANDE ANLÄGGNINGAR
Kolla mer i L80 lagen på www.sjv.se
